Min blogglista

söndag 7 mars 2010

Håller med ni som kommenterat besöket på Konsthallen. Det blev intressant även om jag inte är okritisk till framställningarna. Kanske kräver det mer tid? Undrar mycket över bildframställning via dator, dia eller tv- medium. Tekniken för ofta med sig något könlöst och kyligt och inte minst distanserat. Är lilla jag tilltalad?
Kom att tänka på ett citat ur någon av kursböckerna: "konsten kan inte vara ett monotont skrik mot en stum vägg. Konsten är mer en trevande relation, som ingen på förhand kan definiera."

Jag har nu sett den stora utställningen "Färgen i konsten" på Louisiana. Imponerande och omfattande. Och pedagogiskt upplagd. Wassily Kandinsky uttrycker det så här: "Färg frammanar (provocerar) psykisk vibration. Färg döljer en kraft, ännu okänd men verklig, vilken påverkar varje del av kroppen."
Det är detta som är min upplevelse också och som fascinerar mig så på djupet. Inte minst Kandinskys konst. Eller med Ferdinand Legers ord: "Man needs colour to live, it´s just as nessecery an element as fire and water."
Har också helt hastigt hört talas om konstnären Sophie Calle. Hon fick det stora Hasselblads-priset nyligen och kommer att representeras på Louisiana i juni. Anyway experimenterade hon
med färg genom att äta mat med endast en färg en dag i taget. Alltså en dag bara vit mat, nästa bara röd, nästa blå. orange, grön,gul och så en sjunde, som jag nu glömt, kanske svart kaviar.
Tyvärr har jag inte fått fram hur hon upplevde verkningarna av detta. Kanske något jag själv skulle pröva?!
Igår firade jag 100-årsjubileet av internationella kvinnodagen på ABF. Verkligen en spännande resa med rapporter från olika delar av världen. Spännande i så motto att så många kvinnor är enormt kreativa och modiga. Tragiskt att halva människosläktet får lida så oerhört. Plakatet vi såg på Konsthallen "I am a man" skulle man ( jag, vi, ni) bära lite då och då! Liksom att framträdandet av "Revolutionary Love 1&2 " blir så viktigt.


3 kommentarer:

  1. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  2. Visst är färg viktigt, det ser jag bara på eleverna i skolan. Automatiskt vill de plocka fram färgerna och flera blir irriterade om de inte får göra det eftersom de ska göra andra uppgifter. Jag tänker också på utställningen på Kungsbacka konsthall. Där var det bara blyets och den var verkligen stark. Men även blyerts är ju olika nyanser av färgen grått. Just färgens avsaknad i teckningsutställningar gör dem intressanta.

    När det gäller andra världskriget har det de senaste åren blivit populärt att visa de färgfilmer som faktiskt filmades under kriget men som då bara kunde visas som svartvita. Första gången man ser Hitler röra sig i en färgfilm eller se tyska och amerikanska soldater i färg så är det som om krigets fasor tar ett steg mot. Det skyddande filter den svartvita filmen sätter upp har plötsligt rivits ner och vi ser de faktiska människorna.

    Jag tror filmerna från första världskrigets helvete skulle vara helt outhärdliga om de fanns i färg. Vår förmåga att registera färger är en mycket känslomässig förmåga.

    SvaraRadera
  3. Så intressant det du säger om färgfilm från andra världskriget! Tack!

    SvaraRadera